le på allt..

nu är jag verkligen trött på allt..
kan fan inte göra ett piss här utan att nån blir sur på mig eller börjar skrika på mig...
varenda liten grej jag gör blir alltid fel..
jag vet snart inte vart jag ska ta mig till..
allt blir bara värre.

mamma föröker övertala mig å gå å prata med familjeteam å shit..
hon verkar inte fatta att jag hellre dör än att prata med dom igen..
jag hatar det här.
vill bara bort härifrån, jag är trött på alla tårar och mitt dåliga humör..

jag vet knappt vem jag är längre....